Andelen människor som arbetar med informationshantering av olika slag kan förutspås öka i framtiden (Andersson och Sylwan, 1997). Mycket talar för att vi är på väg från ett industrisamhälle till ett samhälle där kunskap och information är viktigare tillgångar än de materiella ting som industrisamhället är baserat på. Föreliggande undersökning syftar till att besvara frågor som berör kunskapsarbetarens arbetssituation, så som:

• Vilka hjälpmedel behövs för att underlätta kunskapsarbete?
• Vilka typer av stöd finns det behov av?
• På vilka grunder väljer kunskapsarbetare sina verktyg?

Undersökningen utförs inom ramen för forskningsprogrammet FIOL (Forskning kring IT och Lärande) finansierat av Telia, Ericsson, SITI (Svenska IT-Institutet) och Umeå universitet. Undersökningen kan kategoriseras som grundforskning och förväntas inte generera specifika förslag på förbättringsåtgärder för Telia. Däremot förväntas studien öka medvetenheten hos berörda parter om kunskapsarbete och kunskapsarbetares nuvarande arbetssituation inom företaget. Resultatet från fältstudien presenteras i en rapport som distribueras till medverkande avdelningar inom Telia. Eventuellt kan rapporten kompletteras med muntlig presentation av resultatet.

Det finns ett ökande behov i samhället för vidareutbildning där den lärande måste ha möjlighet att kombinera sina studier med sitt ordinarie arbete. Samtidigt pågår ett skifte i synen på utbildning från att se utbildning som en engångsinvestering med syfte att utbilda för en viss typ av arbetsuppgift som praktiseras under lång tid, till att se lärande som en livslång process. Att se den lärande som kunskapsarbetare medför nya intressanta synsätt på den lärande och lärandeprocessen, till exempel hur lärande-miljöer kan integreras i det dagliga arbetet samt vilka typer av stöd som kan behövas för den individuelle kunskapsarbetaren. Inre motivationsfaktorer är också intressanta i sammanhanget eftersom de är avgörande för kvalitén på utfallet vid kunskapsarbete generellt samtidigt som inre motivationsfaktorer har stor betydelse för kvaliteten på utfallet i lärandeprocessen (Marton, 1986).

Alltsedan introduktionen av persondatorn i mitten på 80-talet har datorn blivit en allt viktigare beståndsdel i kunskapsarbetsmiljöer. Visionen om allerstädes närvarande datorkraft (Weiser, 1991) och senare års utvecklande av olika typer av MDI-teknologier som uttryckligen försöker utnyttja senso-motoriska mänskliga färdigheter (se till exempel Fitzmaurice et al., 1995 och Ishii och Ullmer, 1997) kan ses som början till en förändrad syn på utformningen av kunskapsarbetsmiljöer.

Eftersom kunskapsarbetare av olika skäl ofta är tvungna att växelvis arbeta i fysiska respektive. virtuella (datorbaserade) miljöer bör utformningen av kunskapsarbetsmiljöer generellt försöka stödja denna arbetsgång. En ansats för att minimera gapet mellan den fysiska och den virtuella världen är att försöka skapa fysisk-virtuella artefakter (Pederson, 1998) som medvetet utformas på ett sådant sätt att de existerar i båda miljöerna samtidigt.

Syftet med projektet är att få djupare kunskap om olika typer av kunskapsarbetares arbetssituation för att bättre kunna utforma hjälpmedel som underlättar kunskapsarbete i en fysisk-virtuell arbetsmiljö, hjälpmedel med betoning på kognitiva verktyg.

Några av de frågeställningar som kommer att användas för att få svar på ovanstående delmål presenteras i bilaga 1.

Undersökningen genomförs i tre på varandra följande moment.

Moment 1: Förstudie

Syftar till att ge undersökningsledarna en känsla för hur arbetsmiljön ser ut för de utvalda yrkeskategorierna. I samband med denna informeras utvalda försökspersoner om undersökningen.

Moment 2: Enkätundersökning

Baserad på teori runt kognitiva verktyg (Broberg, 1997) och fysisk-virtuella artefakter (Pederson, 1998) samt förstudien i moment 1 utformas en webb-baserad enkät med syfte att ta reda på hur kunskapsarbetare inom olika yrkeskategorier uppfattar sin arbetssituation. Preliminärt är följande yrkeskategorier intressanta:

I samråd med lämplig personal på företaget matchas ovanstående yrkeskategorier mot befintliga personalgrupper på ett sådant sätt att undersökningsledarna i slutändan får in minst 200 enkätsvar jämnt utspridda över de olika yrkeskategorierna. Förslagsvis skapas e-postlistor för respektive yrkeskategori dels för att information om enkäten lätt ska kunna skickas ut till de utvalda försökspersonerna, dels för att underlätta matchning mellan försökspersonernas e-postadress och yrkeskategori.

Identiteten hos respektive. försöksperson är endast känd för undersökningsledarna.

Moment 3: Intervjuer och fältobservation

Baserat på analys av enkätundersökningen i moment 2 kommer en serie intervjuer genomföras för att ytterligare beröra frågor som inte besvarats alternativt uppkommit i samband med enkätundersökningen.

Omfattningen av intervjuserien bestäms efter analysen av enkätundersökningen. Kompletterande fältobservationer kan komma att genomföras, men i så fall i begränsad utsträckning på grund av den relativt höga arbetskostnaden.

Tidplanen presenteras relativt första projektveckan som föreslås vara vecka 43 1998.

V1: Förundersökning genomförs

V2: Enkät skapas och testas på pilotgrupp vid institutionen för datavetenskap

V3-4: Enkätundersökning genomförs

V5-7: Analys av enkätundersökningen slutförs

V8: Kompletterande intervjuer och observationer genomförs

V13: Slutrapport

• Dag 1: Möte mellan undersökningsledarna och representanter för företaget. Fastställning av försökspersongrupper för respektive. yrkeskategorier kan genomföras samma dag.
• Dag 2: Förstudie genomförs på plats bland några utvalda yrkeskategorier.

• Dag 1: Resultat från enkätundersökningen presenteras av undersökningsledarna för företagsrepresentanter. Beslut om omfattning av kompletterande intervjuer och observationer tas.
• Dag 2: Intervjuer
• Dag 3: Intervjuer
• Eventuellt dag 4-5 Observationer

How are the Working Activities Distributed in the Two Environments?

Artifacts

Information Flow

Spending Time

Spending Place